Att välja sadel


Ju mer Du håller på med något, desto bättre vet Du vilka prylar Du skall använda. Men, när man just börjar är det inte så lätt. Det som här följer skall ses som en liten hjälp att välja rätt. Det är baserat på min erfarenhet och det finns säkert de som tycker olika.


 

Innan jag går in på att beskriva olika typer av sadlar, vad man skall tänka på osv, vill jag ge ett generellt råd: Du och Din häst skall  trivas med sadeln. Det spelar ingen roll hur ”bra” Din sadel är om Du eller Din häst inte trivs med den. Detta förutsätter att den passar!

 

När Du rider är det Dina hjälper hästen skall kunna läsa och om Du använder en sadel så kommer den alltid att vara inblandad i er kommunikation.

 

Vad skiljer en dyr sadel från en billig?

Principiellt kan också sägas att en dyr sadel normalt är mer genomarbetad och genomtänkt för att möta de krav som ställs på den, än en billig sadel.

 

Många tycker att priserna på Westernsadlar är väl höga och jämför med klassiska sadlar. Men, en westernsadel blir förhål-landevis dyr om den skall tillverkas av bra komponenter. I gengäld håller en bra westernsadel i princip hur länge som helst och endast slitagedelar behöver bytas.

Man kan gärna reflektera över vad t.ex. komponenterna i en bra westernsadel kan kosta:

 

En bra bom kan utan vidare kosta mellan 2.000-4.000:-
Ett par stigbyglar ca 700-800:-
Bra spänngjordar (Tie Strap & Off strap) ca 600-700:- paret.

 

Tänk på detta nästa gång ni värderar hur bra en sadel i t.ex.
5.000:- klassen kan vara!

 


Old-time Texas Cowboy, Riding a $20 Pony and $40 Saddle

 

Vad är en sadel uppbyggd av?

Låt oss börja med sadeln i sig, bom, läder, sammanfognings-material och -sätt, dvs sådant som gäller sadeln  oavsätt typ.

 

Basen i varje sadel är Bommen (Eng. Tree). Många bomtyper har egna namn, som t.ex. Wade, Association, Bowman, vilka ger en viss upplysning om bommens form. Det tillkommer dessutom hela tiden nya bommar. Vissa har bara kosmetiska förändringar, som t.ex. ett annat horn eller ett annat framvalv eller bakvalv. Andra har en förändrad bomform för att passa vissa specifika hästraser eller hästryggar.

 

Passar sadeln min häst?

Problemet är att det inte finns något entydigt sätt att genom en beteckning ange bommens egenskaper när det gäller passform på hästen. Därför är det tyvärr så att det inte finns andra metoder än att prova.

 

Ibland talas det om Regular Bars, Semi QH Bars, Full QH Bars eller Arabian Bars. Tyvärr har en bom så många dimensioner att dessa beteckningar inte räcker för att beskriva bommens eventuella passform/storlek e.d.

 

Om grannens sadel av typ X som har Full QH Bars passar Din häst utmärkt, så är det ingen som helst garanti för att sadel av typ Y med Full QH Bars kommer att passa. Likaså är det inte sagt att Din arab måste ha Arabian Bars. Namnen ger vissa ledtrådar, men det är allt.

Prova, det är min åsikt, och rådgör med Din Sadelhandlare, då denne normalt har erfarenhet av hur de olika sadlarna som han/hon erbjuder beter sig.

 

Material

Materialet i en bom är traditionellt trä som armerats med råhud. Fördelen med dessa bommar är att två naturliga material används som har en naturlig seghet. Träet är inte lika segt som lädret, men i gengäld styvare. Nackdelen är vikten och kostnaden.

 

Råhuden som täcker träbommen kan vara av olika bra kvalitet. Tyvärr finns det även riktigt dåliga råhudstäckta träbommar. Som liten hjälp kan dock sägas att beteckningen  “Bullhide covered” normalt betyder att det rör sig om en bom med vettigt material.

 

Glasfiber

I modernare tid har man ersatt råhuden med glasfiber. Detta blir billigare och lättare, nackdelen är dock att glasfiber med åren tappar sin elasticitet och blir sprött. Bommar helt i konstmaterial finns också. Fabrikatet Ralide är nog det vanligaste. Detta är ett PE material som visat sig ge mycket stabila bommar. Men även Ralide åldrar. Fördelen med Ralide är att det är lätt att byta bommen om den skulle ge sig.

 

Varje bom har ett typnummer som man kan relatera till vid byte och erhåller så en identisk bom till den som havererade. Detta är inte lika lätt med t.ex råhudstäckta träbommar som kan variera då de ju tillverkas mer manuellt.

 

Ibland undviker sadeltillverkaren att tala om vad det är för bom i sadeln (Man ser det dock ganska lätt). Istället ger de bommen ett eget namn och ger sig därmed frihet att skifta material om så önskas. Råhudstäckta (Bullhide) träbommar däremot prisges oftast när de används. Detta är ju många gånger ett kvalitetstecken.

 

Att trivas i sadeln

När det gäller hur ryttaren kommer att trivas i sadeln, är även detta till viss del styrt av bommen, då denna t.ex. talar om hur lång sitsen kommer att bli och var stigläderna kommer att fästas in. Detta är en del av det samspel mellan säteslängd, kroppsvikt, lår- och skenbens-längd som är en del av för-klaringen till att vissa personer upplever att vissa sadlar till synes hjälper dem alt. försvårar för dem att finna rätt position för skänklarna. En del bommar tillåter att stiglädrernas position förändras, vilket kan vara av  hjälp.

 

När nu bommen är vald, skall läder klä den. Detta läder är i fallet Westernsadlar i regel vegetabiliskt garvat och betyder att lädret måste skötas och tillföras näring. Mer härom senare.

I fallet lite bättre sadlar, formas lädret i fuktat tillstånd efter bommen och fästes med träskruv, spik och en massa lim mot den. Normalt limmas lädret på framvalv, sits och bakvalv, medan lädret under bommen spikas eller lämnas rörligt mot bommen. Delar som skall ta stor belastning skruvas. Principiellt kan sägas att om man hittar en massa klammer som infäst-ningsmetod på en sadel, så bådar det inget gott.

 

Riggningen

Här vill jag mycket kort beskriva riggningen, dvs "infästningen av fästringarna för sadelgjorden" då denna liksom ligger mellan bom och lädret.

 

Den traditionella riggningen sitter väl förankrad direkt på bommen och placeras mellan Skirts och (front) Jockeys, dvs där bommen ligger. Denna hittar vi ofta på roping/arbetssadlar.
Fördelen med denna är att den är mycket stark, nackdelen att den lägger mycket läder mellan häst och ryttare.

 

Numera mycket vanlig är den s.k. Inskirt rigging. Här sitter metallöglor i de s.k. skirtsen, vilka då ofta är förstärkta med råhud. Fördelen är att man blir kvitt en massa läder mellan häst och ryttare, men den är inte så stark och lämpar sig därför endast i undantagsfall för arbetssadlar. Mycket vanligt på bl.a. pleasure sadlar.

 

Den tredje typen är den s.k. close contact rigging. Här är metallöglorna utbytta mot råhud. Dvs nu finns ingen metall alls kvar. Detta ger ryttaren utomordentligt goda möjligheter att komma nära hästen och är vanlig på Reining sadlar.

 

Positionering

Var riggningen är positionerad på sadeln anges med en positionsangivelse i stil med: Full, eller 7/8, eller ¾, t.ex. Enkelt utryckt kan man säga att en sadel med riggen i ”Full” position kommer att ligga längre bak på hästen än en sadel med riggen i ¾ position.

 

En del sadlar har även flera riggpunkter, vilket ibland kan vara en fördel. Vilken position som passar en given häst beror på hästens sadelläge och bommens utformning.

 

Flankgjordar

På arbetssadlar är de vanligt med flankgjordar. Dessa har en stor betydelse när det gäller att stabilisera sadeln på hästen vid t.ex. lassoarbete eller vid ridning i terräng. På övriga sadlar är de idag ofta bortrationaliserade.

 

Lädret som används till sadlarna kan vara av mycket skiftande kvalitet. Den dåliga kvalitet som används till billigare sadlar försöks ofta att döljas genom att färga lädret starkt (Svart!!) och genom att pressa en massa mönster i det. Bättre sadlar har handskuret mönster och oljas till önskad (färg) ton, eller tillverkas i genomfärgat läder.

 

Sitsen i sadlarna är det som ryttaren känner mest. Genom att prova många sadlar lär man sig vilka skillnader det finns. Passformen är en funktion av sitsen utformning och storlek.
En 15” sits kan kännas trång in en sadel medan den känns lagom i en annan. Därför skall man inte låsa sig vid en viss storlek utan prova sadel med öppna sinnen. 


Om sitsen är mockaklädd eller slät är en ren smaksak. Mocka känns ofta tryggare då den låser byxorna vid sadeln. Men den blir friktion mellan byxa och huden istället.
Släta lädersitsar slits inte som mockasitsar gör.


 




Våra läsare har gett artikeln betyget 5,3 av 5.
144 har röstat hittils. Rösta du också!


Kommentera artikeln!


Copyright © Milsta Western Supply 2005

Fakta om artikelskribent:


Milsta Western Supply Artikeln är skriven av Per Karlberg på Milsta Western Supply.

Per Karlberg driver företaget milsta western supply.

Fler artiklar skrivna av Per Karlberg:


Sadelvård

(Läst 8082 gånger. Betygsatt till 5,1 av 21 läsare.


Att välja sadel

(Läst 34520 gånger. Betygsatt till 5,3 av 144 läsare.


Olika sadeltyper

(Läst 20496 gånger. Betygsatt till 5,4 av 122 läsare.



Denna artikel är publicerad på http://western-ridning.com