Skickat: 30 December 2008 kl 10:29 | IP Loggad
|
|
|
All linjeavel är en form av inavel.
Dock är detta en vanlig företeelse inom all avel och inte så "farlig" som många tror.... I människosläktet ses det som okej om kusiner "parar" sig med varandra och om du tittar på hästlinjer är handlar det ofta om "kusinparning" men ännu oftare om individer som står längre emellan varandra. En väldigt vanlig kombination är tex att stoets pappa är samma som hingstens morfar osv, men även halvsyskon är fullt accepterat.
Dock, är ju detta inget man rekomnederar hit och dit. Precis som i ALL avel ska man se på individen och dess avelsduglighet. Om tex en hingst är väldigt stark bevisad nedärvare av en viss mycket bra egenskap (eller ofta då, flera bra egenskaper) så kan man förstärka dessa egenskaper genom att linjeavla på honom och använda utvalda ston som bevisat sig vara kompatibla med hans linjer innan (behöver inte vara via honom utan kanske dom har fått bra föl med hans far, bror, farbror osv, eller att helsyskon, halvsyskon osv funkgerat bra med dito åt andra hållet)
Det viktiga är att det finns en väl genomtänkt plan bakom, och en bra sådan. Finns det så hade jag själv kunnat tänka mig att tex betäcka ett sto med en hingst som har samma pappa. Men ju närmre inaveln (som det ju är) ligger eller ju fler gånger den uppkommer i stamtavlan desto bättre häst (oftast en hingst av naturliga orsaker) måste det givetvis vara. Jag ser gärna att det finns lite linjeavel på vissa hingstar i stammarna personligen och om man tittar på vissa typer av häst inom tex quarter så är det i ganska svårt att hitta hästar som inte är släkt på relativt nära håll. Finns dock ingen nu levande hingst i Sverige som jag skulle kunna tänka mig att linjeavla på.
Men som sagt, de bästa hästarna och de som fört aveln framåt har i princip alltid varit linjeavlade på nära håll och/eller med samma hingst på flera platser i stammen så visst fungerar det bra om det görs på rätt sätt. Egentligen handlar det ju om att ta över den naturliga selekteringen och inavel, syskonparning osv förekommer ju i naturen med bra resultat. De som blir "fel" dör....
Vart gränsen går måste man avgöra själv utefter vilka hästar man har och tänker sig att använda. Vissa "inavelslinjer" har ju bevisat sig vara väldigt framgångsrika och då vet man ju det, men annars ska man nog vara gasnak på det klara med vad man håller på med och som sagt ha en verkligt väl uttänkt plan om man vill börja linjeavla starkt på något helt nytt så att säga.
Redigerad av wrangler den 30 December 2008 kl 10:31
__________________ Cool Quarter Horses www.coolqh.com
|