Att bryta traditioner


Ett veterinärmedicinskt och etisk perspektiv på dagens bruk av hästskor.

 

Av Dr. Tomas G Teskey, D.W.M, Hereford, Arizona, USA. Översatt till norska av Tanja Lönning. Tack till Astrid Ringström för den svenska översättningen.


Ett citat från Xenophonos ”The art of horsemanship” skrivet för över 23 århundraden sen:

”Samma omsorg som man ger till hästen i form av mat och träning för att den ska växa sig stark, skulle man också ge till dess ben”.

 

Detta är lika aktuelt i dag som den gången. Människan har arbetat tillsammans med hästen i årtusenden. Livscykeln fortsätter, och vi är en del av den tillsammans med hästen. Moderna hästägare blir mer och mer hästens beskyddare som tillfredställer alla hästens behov. Vi är förpliktade till detta, eftersom vi tog in dom från naturen och stängde in dom. Vi blir också ivrigare och mer intresserade av deras fötter – det är inte längre bara hovslagarens ansvar. Att lyssna till och lita på veterinärer, hovslagare, tränare och andra proffesionella hästmännickor för att få veta vad som är rätt och sunt för hästen, vittnar om respekt för fackkunskapen, men det är extremt viktig att du själv kan se när en häst och dess fötter ser normala ut, och när dom inte gör det. Oavsett om du själv kan trimma hästen hovar eller inte är det viktig att veta hur de ska se ut. ”Beskyddare” är i stånd att föra en detaljerad och intelligent diskussion med fackfolk om dom har baskunskaper om hovens form och funktion.

 

Det är nödvändigt att du är klar över följande faktum: Inte alla veterinärer, hovslagare och tränare vet hur en normal hästhov ser ut och hur den fungerar. ”Tro inte bara för att du hört det. Tro inte bara för att många säger det. Tro inte bara för att det står skrivet i en bok. Tro inte bara för att dina lärare eller de som är äldre säger det. Tro inte på tradition för den har blivit överförd genom många generationer. Men efter observation och analys, när du hittar något som låter förnuftigt och logisk, och det stödjer det goda och är till välsignelse för alla, acceptera det och lev upp till det” (Buddha)

 

Det vi vet är att när en metallsko kommer i kontakt med hästens hov, uppstår skada. Ett stort antal artiklar, otaliga böcker och ett ökande antal avhandlingar har blivit skrivna om detta, men det som följer är ett sammandrag och min egen tolkning av den skadliga verkan skor har på hoven.

 

Skadan börjar redan innan skon berör hoven. Hovslagarens verkning innan skon sätts på är i sig ekstremt ödeläggande. Hästens hov utvecklade sig inte, och var aldrig menad att vara flat. De naturliga livsbevarande energiska formerna i hästens hov blir inte respekterade och tagna hänsyn till när hoven förbereds för skoning.

 

Söm som slås in i hovväggen banar väg för allehanda bakterier, svamp och föroreningar. De naturliga fysiska barriärer som hoven har mot dessa organismer ödeläggs flerfaldiga gånger av sömmen som bryter ner hoven och pressar hovväggen bort från hovkapseln. När hästen drar av sig en sko följer oftast delar av hovväggen med. Den ökande graden av stötskador i den skodda hoven är väldokumenterad och sunt försnuft säger oss att metall mot hästens hud är skadligt.

 

Hästens fot är konstruerad för att ta upp merparten av stötkraften som mottas från underlaget. När metall är fästad vid hoven måste leder, ligament och skelett högre upp i foten och i resten av kroppen ta emot stötarna från underlaget. Hästen är inte utvecklad för att klara detta, men vi har tvingat den att använda desse kroppsdelar till något de aldrig vad menade att klara. Resultatet av skor är en direkt, mätbar skada i dessa delarna.

 

Låt oss se på det ökande bruket av sulor och annan stötdämpande utrustning. Det är intressant att se hur stötar blir reducerade till en nivå som är lägre än vad som är passande för hästen, när den blir utrustad med sulor.

 

Stöten i hästens hov vid tramp på underlaget har en livgivande funktion men har ofta blivit missförstådd. Den naturliga hoven har de exakta stötabsorberande funkioner som hästen behöver. Den här fantastiska förmågan tas ifrån hästen när vi skor och lägger på sulor. När vi reducerar stötgraden till under en nivå som är passande för hästen hindrar vi vitala stimuli som den behöver för att producera hållbar hovkvalitet, sunda senor och ligament och ett starkt skelett. Hästen blir omedelbart utsatt för att utveckla en svagare och svagare hov när den utsätts för konstgjorda material. Till och med den minsta ökning av trycket förorsakat av sulmaterial är olämpligt och ödeläggande, eftersom sulan trycker hovsulan uppåt och reducerar blodtillförseln. Hoven kan reagera med en abnorm växt; hovsulan kan bli tjockare en kort period men är aldrig så stark eller hållbar som den sula som skapas när hästen får ha sina normala fötter under normala förhållanden. Hovslagare misstolkar den starkare tillväxten som ”helande”, när den faktisk i själva verket signalerar tidiga stadier av hovskada. Detta gör över huvudtaget inget intryck på hovslagare eftersom de är vana att se onormala och deformerade hovar – dom arbetar med dom varje dag. Dom är också vana att se onormala oskodda hovar om dom inte vet hur dom ska verkas. Konstgjorda sulor ökar också närvaron av fuktighet som är en bra grogrund för bakterier och svamp och som mjukar upp hovsulan och ger den en kornig konsistens, fråntagen all hållbarhet. Sulor hindrar också hovens naturliga andning och svettning. Detta reducerar cirkulationen i hela hästen, både hovar, ben och kropp och kan i längden bara skada hästen. All denna skadliga påverkan bygger upp sig över tid, tvingar fram onödig behandling och skadar hästens hälsa. Det är inte bara benen som belastas utan ochså inre organ och hästens byggmaterial. Dessa förstörda strukturer och deras celler kan bara reparera sig ett visst antal gånger, dela sig ett visst antal gånger och reparera skador ett visst antal gånger. Växtmönstret deformeras extremt snabbt i skodda hovar. Alla djur dör när cellerna och organen inte längre är i stånd att dela sig och reparera skador. Vi skulle inrikta oss på att läka sådana problem i stället för att kamoflera dom med sulor och skor. Detta kan ske ganska snabbt när man fått en riktig hovform (diskuterat otaliga gånger på nätet och i böcker) och om hästen får bra livsbetingelser. Styrkan och hållbarheten i hovar och ben kommer att bli optimal och kommer vida att överträffa styrkan som uppnås när man skor. Metallskor försätter hästen i ett tillstånd av fysiologisk stagnation. Ett rätt användande av boots kan hjälpa hästen att känna sig komfortabel i början, men hovslagare verkar glömma bort denna möjlighet i sådana situationer. Hovslagare känner att dom gör sitt bästa vid en ”quick fix”, men de förorsakar faktsikt mera långtgående skador.

 

Fortsättning följer...





Våra läsare har gett artikeln betyget 5,2 av 5.
105 har röstat hittils. Rösta du också!


Kommentera artikeln!


Copyright © Keratexprodukter 2005

Fakta om artikelskribent:


Mer info om författare
Artikeln är skriven av Tania Lönning på Keratexprodukter.

Om du blivit intresserad av detta så är du välkommen att kontakta mig både för råd och hjälp och för att köpa Keratexprodukter. Du kan ringa mig på tel (0047)67104938 eller 99105571 eller sänd ett mail: tania_lonning@operamail.com

Fler artiklar skrivna av Tania Lönning:


Succè med barfotahäst

(Läst 28446 gånger. Betygsatt till 5,3 av 131 läsare.


Barfotahäst: Att bryta traditioner - del 1

(Läst 13756 gånger. Betygsatt till 5,2 av 105 läsare.


Barfotahäst: Att bryta traditioner - del 2

(Läst 12101 gånger. Betygsatt till 5,1 av 62 läsare.


Barfotahäst: Att bryta traditioner - del 3

(Läst 10390 gånger. Betygsatt till 5,5 av 54 läsare.



Denna artikel är publicerad på http://western-ridning.com

Analysera din text

Hitta adverb och andra analyser gratis.
Stellans skogstjänster