Att bryta traditioner - del 2

 

Ett veterinärmedicinskt och etisk perspektiv på dagens bruk av hästskor.

 

Av Dr. Tomas G Teskey, D.W.M, Hereford, Arizona, USA. Översatt till norska av Tanja Lönning. Tack till Astrid Ringström för den svenska översättningen.

Vi vet att användning av skor, dålig hästhantering, dåliga miljöer och dålig utfodring drastisk sänker hästens livstid. Hovslagning är ett hårt arbete. Jag skodde själv några få hästar i veckan i yngre dar och jag är bekant med smärtan och slitet; noggrannheten, förmågan att arbeta med händerna, förmågan att hantera en rädd häst, förmågan att bry sig. Jag ställer mig inte frågande till något av detta. Men: Oavsett hur hårt du arbetar för att lära dig att sko häst, oavsett hur hårt arbetet än är, oavsett hur svårt det är….. alla dessa faktorer rättfärdigar inte att man skor hästar. Så även om jag kan leva mig in i hovslagarens slit, hans positiva yrkesmoral och seriösa inställning så rättfärdigar det inte att spika metall i hästens hovar. När något är fel är det fel. Oavsett hur mycket pengar vi kan tjäna på det, oavsett hur traditionsrikt det är, oavsett hur mycket tid vi lägger ner på att lära oss och hur mycket pengar vi lägger ner och hur svårt det är att utföra….. inget av detta förändrar ”fel” till ”rätt”.

 

Metall skadar hoven, punkt slut! Vi har så många bättre alternativ numer. Flere och flere hovslagare börjar förstå detta och uppmuntrar folk att låta sina hästar gå barfota. Men fortfarande är det många som inte är upplysta och informerade och tror att hästen behöver skor för att kunna arbeta. Det ankommer på hovslagaren att berätta vad det är som sker. Och det som sker är att vi nu vet att skor skadar hästen; varje gång, hela tiden, 100% av tiden, varje minut, påförs hästen skada. Så detta är en larmsignal till alla som gör allt de kan för att få veta sanningen om sund hästhållning. Hovslagare, veterinärer, hästtränare och övrig hästfolk måste få veta sanningen och berätta för alla sina vänner, kunder och kollegor att skor skadar hästen och förkortar dess liv med flera år. Att veta detta och fortsätta att sko är inte acceptabelt, och kommer att bli mer och mer oacceptabelt eftersom kunskapen blir mer och mer accepterad. Om hovslagare i framtiden låtsas som om dom inte vet detta och låter bli att informera borde de hållas ansvariga för skadorna som uppstår på hästen. Men det här behöver inte ske. Lär dig hur en hov fungerar och hur en riktig hovform ser ut och hur du trimmar hoven för att uppnå detta. Gå vidare och berätta för andra. Berätta att skor bara bryter ner hästen, berätta om boots. Låt folk se att du bryr dig om din hästs välfärd, och du kommer att belönas. Om du helt enkelt önskar att tjäna pengar så är det också möjligt för det finns många människor som är villiga att betala för korrekt verning och råd om hur de ska hålla hoven frisk. Men den personliga belöningen är mycket viktigare för folk som bryr sig.

 

Detta handlar om sanningen. Som en mental övning ger jag dig följande scenario: Jag vill utmana alla som inte tror att skor skadar hästens hovar till det här experimentet: Låt hovarna på en häst som har varit skodd från 3-6 månader växa ut över skorna så länge du vill. Ta av skorna, låt dom vara som de är eller verka dom som du önskar. Så ska vi se på skillnaden in slitage på den här hästen och min barfotahäst…. Vi tar några lugna ridturer på ca. en mil en gång i veckan i tre veckor. Tänk dig vilken av dessa två hästar som kommer att ha samma struktur och samma längd efter dessa tre veckor, och vem som kan fortsätta att gå tre veckor till. Din tidigare skodda häst kommer att ha väldigt ont. Varför är den här hästen inte i stånd att gå och arbeta på sina egna fötter? Helt enkelt därför att hans hovar som växte medans han hade skor på, är av en mycket sämre kvalitet, täthet och hållbarhet. Hovarna kommer att brytas (troligen ända upp till sömhålen på grund av skadorna i detta området) och han kan till och med utveckla fång på grund av överbelastning i tån därför att det är ovant och därför att hovmekanismen plötsligt fungerar. Hästen blir öm i sulan på grund av dålig sulkvalitet osv. Jag är inte säker på att jag kan låta det här experimentet genomföras!

 

En veterinär, liksom jag själv, kan lätt förstå hur skor förstör hästen, och när andra veterinärer, professionella hästfolk och hästbeskyddare upptäcker sanningen om hästarnas hovar kommer dom inte att stå stillatigande och se på att andra förorsakar skada. När bra människor, som din veterinär, din hovslagare och din tränare bättre börjar förstå hur hästen och dess ben är konstruerade, hur dom fungerar, växer, beskyddar och sörjer för riktig och viktig känsel för att hästen ska kunna fungera i miljön, kommer de att ha fått ett kraftfullt nytt redskap. Men så länge dom ignorerar det här och kräver att hästen ska skos, bidrar dom till en för tidig död för de hästar de behandlar.

 

Veterinärens skyldighet (American oath- antagen av “The American Medical Association House of Delegates” Juli 1969)

 

“Som medlem av den veterinärmedicinska professionen, lovar jag att använda min vetenskapliga kunskap och kompetens till samhällets bästa genom att beskydda djurens hälsa, sörja för att djur inte lider, främja allmän hälsa och utveckling av medicinsk kunskap. Jag ska utföra min gärning samvetsgrannt, med stolthet och genom att följa principerna i veterinärmedicinsk etik. Jag accepterar som en livslång förpliktelse att kontinuerligt förbättra min professionella kunskap och kompetens”

 

Ett ord – eller två – om integritet och styrkan av övertygelse.

 

Det här är bara lite ”sånt-är-livet-tankar”. Det är helt klart att jag aldrig kommer att be dig ens överväga att sko din häst. Jag är stark i tron på detta, och kan inte rucka på min övertygelse. Om jag började ”fuska” och sa: ”Ok, för denna gången….sko hästen”…. Eller ”Nej, den hästen klarar nog inte att gå barfota…..” skulle det i så fall vara att kompromissa med min känsla för styrka och integritet – en väldigt stor integritet. Jag ”vilar inte på hanen” när det gäller detta tema. Skor förorsakar skada och jag kan inte godta det. Jag har läst och förstått ”veterinärens skyldighet” och jag har stor känsla för integritet. Några kan godta både skoning och barfotahov. Jag kan inte. Det betyder inte att du måste vara lika envis som jag när det gäller skor. Du är fri att bestämma själv utifrån den bästa information och kunskap du kan skaffa.

 

Många människor tycker inte om, eller är inte vana vid att dela sina synpunkter om sånt de menar är rätt, och i ännu mindre grad vana att främja sin sak på ett starkt och övertygande sätt. Så det är inte konstig att många finner det smaklöst, fräckt och egoistisk när någon ger uttryck för sin övertygelse och innersta åsikt. Dom tycker kanske att alla måste försöka vara vänner, eller ”det är ett stort tält – plats till alla” eller ”ok, vi är eniga om att vi är oeniga”. Någon gång möter du någon med en stark övertygelse och en bottensolid integritet som stödjer sig på ett trossystem byggt på stark övertygelse, därför att denna tro är det som gör dom starka. Även om en sånn person generellt är opopulär, illa omtyckt och hånad, är det en person som håller starkt på det som är rätt och ropar efter uppmärksamhet från de som tvivlar eller missförstått informationen. Sådana mäniskor blir alltmer sällsynta i vår värld. Jag är helt klar över att det kan verka som om jag tror jag vet allt, eller att jag tycker att det ska vara på mitt sätt – annars kan det kvitta. Men det är naturligtvis inte sant. Sådana ståndpunkter blir skapade av dom som vill motbevisa någon som håller fast vid sin åsikt därför att den är viktig. Detta är ”normalt” mänskligt reaktionsmönster. Deras ställningstaganden och övertygelser som de trott på hela livet blir ifågasatt, därför förväntar jag mig att dessa människor kommer att håna mig i början. Jag uppmuntrar dom, ja till och med tvingar dom, till att omvärdera det de tror på och det är en smärtsam process. Jag är ganska bra på detta, särskilt när jag talar direkt med någon. Jag har sett vänner och andra som har skott i många år, bryta samman och gråta när det inser att jag har rätt. Det är verkligt och det är mäktigt. Man kan börja att se vikten av min övertygelse när vi nu känner till fakta. Det är inte ok för mig att skada en häst ibland, eller ”bara den här gången”. Jag inser att det är många, många okunniga/ovetande människor som inte vill ta det extra arbete som det innebär att ge hästen normala hovar, så jag bryr mig om dem, och försöker starkt att visa dem på så många sätt jag kan, varför detta är så viktig för hästen.

 

Fortsättning följer i del 3...

 




Våra läsare har gett artikeln betyget 5,1 av 5.
62 har röstat hittils. Rösta du också!


Kommentera artikeln!


Copyright © Keratexprodukter 2005

Fakta om artikelskribent:


Mer info om författare
Artikeln är skriven av Tania Lönning på Keratexprodukter.

Om du blivit intresserad av detta så är du välkommen att kontakta mig både för råd och hjälp och för att köpa Keratexprodukter. Du kan ringa mig på tel (0047)67104938 eller 99105571 eller sänd ett mail: tania_lonning@operamail.com

Fler artiklar skrivna av Tania Lönning:


Succè med barfotahäst

(Läst 21272 gånger. Betygsatt till 5,3 av 131 läsare.


Barfotahäst: Att bryta traditioner - del 1

(Läst 11374 gånger. Betygsatt till 5,2 av 105 läsare.


Barfotahäst: Att bryta traditioner - del 2

(Läst 9770 gånger. Betygsatt till 5,1 av 62 läsare.


Barfotahäst: Att bryta traditioner - del 3

(Läst 7735 gånger. Betygsatt till 5,5 av 54 läsare.



Denna artikel är publicerad på http://western-ridning.com